BAD DAY.

Somliga dagar så kan allt rasa samman utan den minsta lilla mentala förberedelsen. Idag var en sån dag. Har sovit i knappt en timme sammanlagt under det senaste dygnet typ. Fick ett samtal klockan 4 i natt som fick allt att falla som ett korthus. Och plötsligt så kunde jag se mig själv som solo. Jag hade inte kvar det jag hade haft under dom här 3 åren. Och jag kunde inte somna om efter det utan låg och stirrade i taket tills väckarklockan ringde. Måndag och dags för en ny vecka i skolan. Jag kände bara en sak under hela bussresan till skolan. Jag vill kräkas. Åt knappt någon frukost och alla tankar slog mig i magen. Väl framme vid skolan efter morgonciggen så ser jag vid entrén till Häggen att dom har ställt fram ljus, blommor och en bild av en tjej. Jag stod länge och kollade på fotot. Jag kände henne inte väl med har sätt henne tillräckligt många gånger för att känna igen henne. Fick senare reda på att hon tagit sitt liv. Lärarna var ledsna och min handledare hade även henne som elev nu innan hon tog studenten i våras. Det har regnat stora delar av dagen och allt har varit så grått. Dessutom slutade jag klockan 6 så jag var inte hemma förrens halv 7. Allt har bara känts sorgligt och fel idag. Har så fina klasskompisar som förstår, stöttar och lyssnar. Utan deras stöd så hade en dag som denna känts värdelös. Vilket den faktiskt har varit med. Kan bara hoppas på att det blir en bättre dag imorgon och ångesten släppen. Teo och jag kom överrens förut om att hösten förstör oss. Löven som faller slår oss som käftsmällar i ansiktet och många upplever sin egen situation som piss. Så kan det vara ibland. Och idag känner jag för att berätta min syn på allting. Ni hade verkligen inte behövt läsa så här långt. Men är tvungen att rensa luften genom att skriva. Jag skänker en tanke till Hannas familj, vänner och alla som sörjer. Och för min egen del så ska jag fortsätta kämpa. För livet har ett lyckligt slut för den som håller ut. Nu ska jag försöka ta igen all sömn och hoppas det känns lite bättre imorgon. Godnatt.
 
Håkan Hellström – Jag Hatar Att Jag Älskar Dig Och Jag Älskar Dig Så Mycket Att Jag Hatar Mig
"Livet innan det kunde jag utan och innan. Jag kunde haft det så föralltid"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0