Dimmiga dagar.
Allt är inte fel. Men mycket är inte som det ska. Just nu har jag det ganska bra. Jämfört med andra. Men det har varit bättre. Allt är okej. Men inte mer än så. Inget är direkt intressant. Och jag som har hållt ut så länge. Man glömmer bort vad som komma skall och ser bara alla negativa saker som legat och växt. Saker som inte gör ont egentligen i det stora hela. Men trånga skor orskakar skav. Det är jävligt, det svider till då och då och det finns bara där och växer sig större. Och så innerligt vill man bli av med allt. Trodde man bara kunde släppa det. Släppa taget. Men så enkelt är det tydligen inte. Det kommer alltid tillbaka. Det är som jag egentligen alltid vetat. Det som går runt kommer alltid tillbaka nån gång.
Har förlorat mig själv i något så obekvämt. Det här känns inte som jag. Jag vill bara skrika när jag tänker på det. Jag förstår inte längre. Nu är dom plötsligt ute efter mig. Vill ha något av mig. Jag är mer intressant än någosin i mitt snart 19 åriga liv. Alla vänder helt plötsligt på huvudet. Men jag är någon annanstans i en annan värld, knappt kontaktbar. Och bryr mig inte ett skit om dom där människorna som plötsligt tror att dom känner mig. Dom vet ingenting. Dom har ingen anning om hur det känns. Hur det känns att inte veta sin plats. Att inte veta vad som komma skall. Att inte vara till någon nytta. Jag har ingen själsfrände. Jag är egentligen ganska ensam.
Jag har en försvarsmekanism. Det är en maskin som upprepar saker. Gång på gång så får det bära eller brista. Allt hänger på motorn med ett hjul som snurrar runt runt runt. Upprepar samma historier flera gånger. Samma tråkiga salar i skolan där en del människor ändå har något emot mig. Samma tåg som går antingen in till stan, skolan, kompisar eller till honom. Samma andledningar att gråta och skämas för att man gör det, samma krogar, samma fulla fredagskvällar som alltid leder till samma säng. Åka hem dagen efteråt och promenera till buss efter buss. Lyssna på samma låtar för hundrade gången. Tom. Tänker att allt hade kunnat se annorlunda ut. Men vad hade jag kunnat göra annorlunda?
Uttråkad, trött och ointresserad.
Kommentarer
Trackback
